fredag 3 februari 2012

Nu är jag ute på hal is


Det här är ingen sjal utan en provlapp i kollossalformat. Jag ville lära mig spetsstickning och tänkte sticka en lång remsa med alla mönster jag kunde hitta på. Det kunde alltid bli en sjal så småningom, men jag hade inte full koll på det där med omslag och hoptagningar så remsan blev bredare och bredare.

Nu är den för bred, men framför allt för kort för en sjal och garnet är slut. Detta skedde för 8 - 10 år sedan och pälsängrarna har tagit sig en smakbit här och där. Detta sorgliga stycke borde nog hamna i soporna, men jag tycker det är motbjudande att kasta sådant jag lagt ner både möda och intresse på.

Denna månad ska jag ta mig an detta missfoster och göra något användbart. Min idé är just nu att det ska bli en topp. Längden räcker till bak- och framstycke. Bredden räcker runt kroppen så det borde gå.

Jag ska börja med att laga hålen efter pälsängrarna och tvätta stycket på ullprogrammet i tvättmaskinen. Sedan får jag se vad som blir kvar.

Därefter ska det blockas och klippas. Hoppas att tvätten tovar ihop lite så att maskorna inte löper. Därefter återstår en rad beslut om modell, hur maskorna förankras, fodra eller inte fodra mm. Vi får se hur det går. Det kanske inte blir någon topp utan något helt annat.

1 kommentar:

Medea sa...

Låter som ett väldigt spännande projekt. Det ska bli kul att se hur det går framåt.