Gardinen inte klar i juli. Hoppas på augusti.

Tyvärr blev inte juli månads UFO klart, så jag anmäler samma gardin och hoppas på bättre lycka i augusti. Trots att jag inte blev klar har jag i alla fall fört projektet framåt och funderat ut lösningar på några oklarheter. Jag använder mig av gamla tyger från gardiner, dukar örngott, lappar från tidigare sömnadsprojekt mm. Jag har sytt på vårt lantställe i Furudal och upptäckte att jag inte hade tillräckligt med intressanta lappar där. Till helgen fyller jag på i lapplådan och hoppas på några regniga dagar.

Juli månad ufogardin

Jag skickar detta blogginlägg från min telefon och det fungerade dåligt, texten kom inte med. Det ska/skulle i fall bli en gardin till ett av fönstren på landet som jag anmäler som juli månads Ufo. Återkommer när jag har bättre bloggmöjligheter.

Två regniga dagar och juni månads UFO-sjal

Regniga dagar är som gjorda för att gå igenom garnförråd och UFO-samlingar. Jag har dammat, organiserat och sorterat i två dagar och undrar nu om mitt vardagsrum blivit en lagerlokal. Det blev 51 plastlådor ovanpå bokhyllan med garn och oavslutade arbeten. Framför böckerna hänger ullgarn som bara väntar på att få förvandlas till härliga yllebroderier.

Tre plastlådor och en korg passade inte riktigt i samlingen ovanpå bokhyllan och här finner jag juni månads UFO.

I plastlådan i bildens övre vänstra hörn ligger en grå/vit/svart "trasa". Det är en nästan färdig sjal i handspunnet garn. Trådar ska fästas, ullfett ska tvättasbort och sjalen ska blockas. Undrar faktiskt varför det inte redan blivit gjort. Jag anmäler denna sjal som juni månads UFO.

I övrigt ska jag ta ställning till vad jag ska göra med resten av denna udda samling. I mån av tid ska jag försöka beta av fler UFOn men vågar inte lova mer just nu. En del ska blockas, något ska lagas, annat ska repas upp. Jag vet fakriskt inte riktigt vad som döljer sig högarna.

Orevantar Maj månads FO

Sommaren 2006 såg jag förlagan till dessa vantar, sedan dess har jag stickat på dem då och då. Jag hade ambitionen att bli klar sommaren 2011, men garnet tog slut och de blev liggande. Nu har jag lyckats fixa fram mer garn via Tradera och idag stickade jag tummarna, fäste trådar och flätade snoddarna. En lätt tvätt återstår, men jag anser ändå att Maj månads UFO numera är ett FO.

Jag har skrivit ett blogginlägg om vantarna, där finns även länkar till lite bakgrundsmaterial.

Tummar på Orevanten Maj UFO

Trots att jag misslyckades med förra månadesns UFO ska jag försöka igen. Även denna gång blir det ett litet arbete. Våren är ju ganska hektisk ändå.

Jag ska göra klart de tvåändsstickade Orevantarna som jag stickat på lite till och från i flera år. Nu är det bara tummarna kvar och garnet är nästan slut. Jag är tämligen säker på att det inte kommer att räcka. Är det någon av er som kan avvara några gram Stickgarn Extra, naturvitt, av den gamla typen från Bergå? Den största utmaningen blir nog inte att hitta ett bra garn att dryga ut med.

Till sist en undran. Är UFO avslutat när vantarna är klara eller när garnet är slut???

Det är snart dags för en ny kurs i tvåändsstickning i Furudal, Ore. Jag vill så gärna vissa upp dessa vantar färdigstickade då.

Erkänner

Bara att erkänna, mitt aprilufo är fortfarande ett UFO, trots att jag valde det enklaste jag hade. Men det ska bli klart innan året är slut. Min ambition är fortfarande att det ska bli 12 gamla surdegar avslutade i år. Nu ska jag försöka få fram en bild på maj månads Ufo. Det blir också något litet.

April UFO - Nåldyna i skarvsöm

Förra läsåret gick jag på Fortsättningskurs 1 i konstsömnad på Handarbetets vänner. Programmet var fylligt och innehöll många olika moment, och det var svårt att hinna slutföra allt, vilket resulterade i flera UFOn. Så småningom ska de väl bli klara. På min blogg har jag skrivit om de flesta kursmomenten här finns en sammanfattning med länkar till de olika momenten.

Detta läsår går jag Fortsättningskurs 2 och är mitt uppe i årets egna projekt. Jag ska brodera en klänning och har inte tid för några större UFO-arbeten.

Jag väljer därför ett litet aprilUFO från förra årets kurs. Det är en nåldyna i skarvsöm. Det är bara lite monteringsarbete kvar och ett par beslut att fatta. Ska jag lägga in en vadmalsremsa mellan bak och framsida? I så fall, vilken färg ska jag välja? Ska jag göra något i hörnen, bollar, tofsar el dyl?

Mars FO - Badrocken klar

Nu kan jag visa upp mitt MarsFO, inget jag är stolt över direkt, men det är klart. Badrocken till B ligger inte längre i en blå IKEA-kasse. Jag klippe till den för ungefär ett år sedan och sedan blev den liggande. Färgen är gräslig och jag var misstänksam mot mönstret, ett traderafynd. Det var segt, men nu är den klar även om det är i sista sekunden. Utan denna blogg skulle den fortfarande ligga i delar i sin kasse. Här är bildbeviset.

Jag är fortfarande missnöjd med färgvalet, men mönstret överraskade. Det fungerade perfekt. Förmodligen kommer jag att använda det igen.

MarsUFO en sorglig historia

Ska jag våga mig på denna sorgliga skapelse som ligger nedtryckt i en IKEA-kasse på golvet i mitt syrum? Där har det legat i minst ett år nu, framför strykbrädan och är i vägen varje gång jag ska stryka. Det ska bli en morgonrock till B. Han vill verkligen ha en ny morgonrock och jag har lovat hundra gånger att den ska bli klar (snart). Visst har jag börjat, dvs klippt till och läst igenom sömnadsbeskrivningen på mönstret, men sedan dök det upp mycket intressantare projekt, ja ni vet. Dessutom är färgen skitful. Förstår inte varför jag köpte tyget. Mot den blå kassen kanske det inte ser så förskräckligt ut, men på en krok i vårt gula sovrum blir det ingen vacker syn, men i mars ska den bli klar. Lovar på heder och samvete.

Min LUFO-väst

Tack för möjligheten med långtidsUFO. Det får bli min väst i pälsullgarn från Östergötlands ullspinneri i Hermanna Stensgårds underbara underkjolsmönster. Jag har redan stickat en halsduk i samma kvalitet och fått mersmak.

2008 påbörjade jag en väst och det gick som en dans till att börja med, men sedan kom jag till det oundvikliga beslutet. Hur ska jag göra ärmhålen, bara raka öppningar i sidorna eller urringade på något sätt,. Jag lade undan det hela för att fundera och där ligger det. Jag vill verkligen få denna väst klar. Både garn och mönster är helt underbara i sin enkelhet. Nu är målet i mitten av december, det borde jag väl klara.

Så här såg arbetet ut i oktober 2008:

Så här skrev jag i min blogg den 5 oktober samma år.
"Nu har jag stickat 13,5 cm på mitt nya västprojekt och det har gått åt 47 gram garn.
Garn: Pälsullgarn från Östergötlands Ullspinneri samt restgarn i bomull till den tillfälliga uppläggningen
Garnåtgång: 2 - 3 hg i storlek XL
Stickor: Rundsticka nr 3, jumperstickor nr 3
Virknål: Inte så noga, välj något som passar till uppläggningsgarnet
Teknik: Underkjolsmönster från Gotland nedtecknat av Hermanna Stensgård. Rullkanter som avslutning.
Jag antecknar efter hand som arbetet fortskrider och kommer att publicera en beskrivning när jag är klar med västen."

Nu hoppas jag att ni kan få beskrivningen till jul och sedan är det bara till att önska sig lite pälsullgarn till julklapp nästa gång.

Det blev en topp till slut

Nu är den klar, toppen som jag funderat på så länge, men haft svårt att komma till skott med. Och jag är nöjd med resultatet. Se här:

Så här gjorde jag:

Först lagade jag några fula hål, sedan tvättade jag stickningen på ullprogrammet i tvättmaskinen och blockade.

Till sömnaden  användes ett vanligt pappersmönster som jag testat tidigare. Jag klippte till ett sidenfoder och sydde inprovningarna. Sedan delade jag "sjalen" i två delar, med saxen helt enkelt, och kastade fast bitarna vid sidendelarnas kanter, tråcklade ihop och provade. Det funkade. Därefter sydde jag på maskin genom sidenfoder och spets, alltså fyrdubbelt, i sidsömmar och på axeln. Hals och ärmhål zig-zagades på maskin. Kanterna veks in och fästes med förstygn. Nu hoppas jag att maskinsömmarna binder maskorna, så att de inte börjar löpa.

Jag hade stora planer för fodrets fåll. Tänkte sy musselstygn för hand men hade glömt hur man gör. Googlade naturligtvis och upptäckte att symaskinsföretagen köpt in sig på topplaceringar i resultatlistorna. Det var sida upp och sida ner med pressarförtter för musselsöm. Jag lade naturligtvis till fler sökord, som t ex "handsytt", och resultatet blev lika många sidor om pressarfötter, men nu med tillägget, att resultatet blir nästan som handsytt. Håller Google på att förstöras av alla reklambudskap, så att det så småningom blir omöjligt att hitta användbar information? Till slut hittade jag en utmärkt beskrivning i "Hemmets Handarbetslexikon", papper alltså. Testade, men blev inte nöjd med resultatet, så det blev en liten traditionell fåll i stället.

Nu är jag ute på hal is

Det här är ingen sjal utan en provlapp i kollossalformat. Jag ville lära mig spetsstickning och tänkte sticka en lång remsa med alla mönster jag kunde hitta på. Det kunde alltid bli en sjal så småningom, men jag hade inte full koll på det där med omslag och hoptagningar så remsan blev bredare och bredare.

Nu är den för bred, men framför allt för kort för en sjal och garnet är slut. Detta skedde för 8 - 10 år sedan och pälsängrarna har tagit sig en smakbit här och där. Detta sorgliga stycke borde nog hamna i soporna, men jag tycker det är motbjudande att kasta sådant jag lagt ner både möda och intresse på.

Denna månad ska jag ta mig an detta missfoster och göra något användbart. Min idé är just nu att det ska bli en topp. Längden räcker till bak- och framstycke. Bredden räcker runt kroppen så det borde gå.

Jag ska börja med att laga hålen efter pälsängrarna och tvätta stycket på ullprogrammet i tvättmaskinen. Sedan får jag se vad som blir kvar.

Därefter ska det blockas och klippas. Hoppas att tvätten tovar ihop lite så att maskorna inte löper. Därefter återstår en rad beslut om modell, hur maskorna förankras, fodra eller inte fodra mm. Vi får se hur det går. Det kanske inte blir någon topp utan något helt annat.

Trädgårdsvästen klar

Nu kan våren komma. Trädgårdsvästen är klar och så fort det blir några grader över nollan åker den på. Gammalt ogräs vid staketet i söderläge ska bort för att välkomna årets första snödroppar.

Under resans gång förstod jag varför det blev så segt att få västen klar. Den mörka framkanten blev alldeles för tung. Jag gillade den inte helt enkelt. Monterade alla fall klart kanterna och stickat hals- och ärmkanter. Har jag anmält västen som januari månads UFO då ska den banne mig bli klar.

När jag skulle montera de 18 knapparna kom jag på lösningen. Eftersom jag inte hade 18 identiska knappar slog det mig att man kan ju lika gärna sätta in udda knappar och genast blev den dystra framkantenten betydligt piggare. Känner mig faktiskt riktigt nöjd till slut, och hoppas slippa skämmas i rabatten.

Decembers UFO

Jag har några riktigt gamla UFO:n, och här är ett av dem, julgransmattan. Jag använder den varje år. Plockar fram den dagen före julafton, när vi tar in julgranen och stoppar undan den den 13 januari, tjugondag Knut. Visst går det bra att använda den ofållad. Det har jag gjort i mer än 15 år, men det vore trevligt om den blev helt klar.

För att utmana mig själv anmäler jag därför december månads UFO redan nu, annars blir det helt säkert "The same procedure as last year", dvs fram ur gömmorna dagen före julafton och då har jag absolut inte tid att ta itu med fållarna. Nu är det sagt, så nu finns det ingen återvändo, nästa jul är den fållad.

För den som vill veta lite om mattan så kan jag berätta att varpen är vanlig svart bomullsmattvarp, tekniken är rosengång med inplock av trikåtrasor i grönt rött och rosa. Vart annat inslag är vanliga tygtrasor, alltså inte trikå, i svart.

Jag ser på "randningen" att jag med åren blivit bättre på att blanda trasorna så att  färgblandningen blir jämnare. Roligt att det trots allt går framåt.

Mitt hem är fullt av UFOn

UFOn har jag gott om, så det blir inte svårt att välja. Några är en ganska snabb affär och skulle kunna fixas till på några timmar, andra kräver både planering och eftertanke, samt en hel del arbete.

Som januariufo väljer jag ett enkelt. Det gäller ju att komma igång och samtidigt veta att jag kan ro iland det. Det blir en väst som krymt i garderoben. Visst är det konstigt att de flesta plagg krymper om de får hänga tillräckligt länge i garderoben.

Den här västen är från 70-talet, alltså för ungefär 20 kilo sedan och jag borde ha kasserat den för länge sedan .... men jag har spunnit garnet själv och lagt ner mycket arbete. Dessutom hatar jag slit-och-slängmentaliteten. I min värld ska ett plagg hålla i 10 år, gärna mer. Denna väst uppfyller alltså de krav jag ställer på ett bra plagg, förutom att jag inte kommer i det.

Detta insåg jag för länge, länge sedan och tänkte fixa till det på följande sätt:
Sidorna klipps upp, revärer i grått ullgarn stickas i resårstickning, knäppningen fram stickas om med breda kanter. Hals och ärmhål får smala matchande kanter.

Sagt och gjort. Revärer och framkanter stickade, revärerna monterade, ena framkanten monterad och sedan hände något mycket intressantare och tiden gick, ja ni vet.

I januari ska denna väst bli klar. Det ska bli min trädgårdsväst under vårens härliga men lite kyliga trädgårdsdagar, den matchar slitna jeans och mitt blå trädgårdsförkläde. Toppen helt enkelt.

Min trädgård är förresten också ett UFO, men det är en helt annan historia.